Varför knopar fortfarande spelar roll
Moderna båtar har klämmor, schacklar och snäppen för det mesta. Ändå är knopar det första man lär sig på varje traditionsfartyg och i varje seglarskola. Skälet är enkelt: en knop går att slå med det man har i händerna, den går att lossa när den inte behövs längre, och den fungerar när beslaget har gått sönder.
På en skuta med hundratals meter löpande rigg finns det dessutom inga genvägar. Varje fall och varje skot beläggs för hand, och varje ny gast behöver lära sig ett tiotal knopar så väl att händerna kan dem i mörker. Den här guiden går igenom de knopar som täcker nästan allt, och vad du ska tänka på med var och en.
Orden du behöver
Innan knoparna några ord som gör beskrivningarna begripliga:
- Tamp: änden av en lina, den del du arbetar med.
- Stående part: resten av linan, den del som tar belastningen.
- Bukt: en böj på linan där den vänder tillbaka mot sig själv.
- Slag: ett varv av linan runt något, eller runt sig själv.
- Rundtörn: ett helt varv och lite till runt en stolpe eller ring, så att linan ligger dubbel.
I svensk sjömanstradition kallas många knopar för stek, särskilt de som används för att göra fast en lina i något, som timmerstek och skotstek. Namnen följer inte alltid någon logik, och samma knop kan ha olika namn på olika fartyg. Det viktiga är att alla ombord menar samma sak.
Tio knopar att kunna
Listan är ordnad ungefär i den följd som de flesta lär sig dem. Lär dig de fyra första ordentligt innan du går vidare.
Åttaknop
Stoppknop
En enkel knop i änden av en lina som hindrar den från att löpa ut genom ett block eller en kipa. Den ser ut som en åtta och är lätt att lossa även efter att den har dragits hårt.
Tänk på: slå den i skotens tampar innan avfärd, så att de inte försvinner ut genom blocken när någon släpper.
Pålstek
Ögla
Ger en ögla som inte drar ihop sig och som går att lossa efter belastning. Används till förtöjningar, till att göra fast skot i ett segel och i nödfall runt en människa. Den har en egen text: Pålsteken, knopen som håller men går att lossa.
Tänk på: den kan skaka upp sig när den inte är belastad, och den går inte att lossa medan den bär last.
Skotstek
Skarv
Skarvar ihop två linor, även av olika tjocklek. Den tjockare linan bildar en bukt och den tunnare sticks igenom och runt. En dubbel skotstek, med ett extra varv, håller bättre i hala eller mycket olika linor.
Tänk på: båda tamparna ska hamna på samma sida av knopen. Hamnar de på var sin sida är knopen svagare.
Dubbelt halvslag
Stek
Två slag runt en stolpe, en reling eller en ring, där det andra slaget läggs under det första. Snabbt att slå och snabbt att lossa, och användbart till fendrar och tillfälliga fastgöringar.
Tänk på: den kan glida eller rulla upp sig när belastningen ändrar riktning. Säkra den med ett halvslag till om den ska sitta länge.
Rundtörn och två halvslag
Stek
En rundtörn runt en ring eller pollare följd av två halvslag runt den stående parten. Rundtörnen tar belastningen, så knopen går att slå och lossa även när linan drar.
Tänk på: lägg rundtörnen ordentligt innan du slår halvslagen. Det är den som gör jobbet.
Råbandsknop
Bindknop
Binder ihop två ändar av samma lina runt något, till exempel ett revat segel eller en packning. Den ligger platt och går att lossa genom att man drar i en av tamparna.
Tänk på: använd den inte för att skarva två linor som ska bära last. Den kan kantra och glida upp.
Belägga på klamp
Fastgöring
Sättet att göra fast en lina på en klamp: ett halvt varv runt klampens fot, ett antal åttor över hornen och ett avslutande slag. Rätt gjort håller det och går ändå att lossa snabbt.
Tänk på: börja alltid med varvet runt foten. Lägg inte för många åttor, och se till att linan går att få loss under belastning.
Timmerstek
Stek
En enkel stek för att dra eller lyfta stockar, rundholt och annat avlångt. Tampen läggs runt föremålet och tvinnas runt sig själv några varv. Ju hårdare den dras, desto bättre håller den.
Tänk på: den håller bara så länge den är belastad. Komplettera med ett halvslag längre fram om föremålet ska bogseras.
Fiskarknop
Skarv
Skarvar två tunna linor, garn eller fiskelinor genom att varje tamp slår en enkel knop runt den andra linan. Knoparna glider mot varandra och låser.
Tänk på: passar för tunt och jämntjockt material. Till grövre linor är skotstek eller splits bättre.
Trumpetstek
Förkortning
Förkortar en lina utan att den behöver skäras, eller avlastar en skadad del av linan. Linan läggs i tre parter och varje ände låses med ett halvslag.
Tänk på: den håller bara under jämn belastning. Släpper spänningen kan den falla isär.
Splitsar och taglingar
En knop försvagar alltid linan, eftersom tågvirket böjs skarpt där knopen sitter. En splits, där kardelerna flätas tillbaka in i linan, försvagar den mindre och sitter kvar i åratal. Därför är permanenta öglor och skarvar i rigg och förtöjningar ofta splitsade. Hur du gör en ögonsplits, en kortsplits och en ändsplits i slaget tågvirke står i texten om splitsar.
Lika viktigt är att linornas ändar är taglade. En tamp som repar upp sig blir kortare för varje dag och går till slut inte att använda. Hur du gör en lagd och en sydd tagling står i texten om tagling.
Tågvirket: material och slagning
Hur en knop beter sig beror mycket på linan. Samma pålstek som sitter som berget i en grov hampalina kan glida i en ny och hal syntetlina.
Naturfiber
Hampa, manilla och bomull var de vanliga materialen ombord ända in på 1900-talet, och de används fortfarande på många traditionsfartyg. De är behagliga att hålla i, knopar sätter sig bra i dem och de ser rätt ut i en gammal rigg. Nackdelen är att de ruttnar om de förvaras fuktigt och att de krymper och sväller med vädret.
Syntet
- Polyester är stark och töjer lite. Den används till fall, skot och mycket annat.
- Polyamid, ofta kallat nylon, töjer mycket och tar upp ryck. Därför passar den till förtöjningar och ankarlinor.
- Polypropen är lätt och flyter, och används till exempel till räddningslinor och linor som ska ligga i vattnet.
- Högmodulära fibrer, som HMPE, är mycket starka och töjer nästan inte alls, men de är hala och kräver ofta särskilda knopar och splitsar.
Många traditionsfartyg använder syntetlinor som ser ut som hampa, för att få både hållbarheten och utseendet.
Slaget eller flätat
Slaget tågvirke består av kardeler som snor sig runt varandra, oftast tre. Det är lätt att splitsa och vanligt i traditionella riggar. Flätat tågvirke har en mantel runt en kärna och är mjukare i handen och lättare att hantera på vinschar, men kräver andra splitsmetoder.
Skötsel och förvaring
- Skölj linor som har legat i saltvatten med sötvatten när du kan, och låt dem torka innan de stuvas.
- Förvara linor mörkt och luftigt. Solljus bryter ner syntetfibrer, och fukt får naturfiber att ruttna.
- Ringa upp linor ordentligt efter användning, så att de inte trasslar sig när de behövs nästa gång.
- Byt ut linor som har nötts, blivit styva eller fått skador i manteln. En lina som bär last ska du kunna lita på.
Så övar du
Knopar lärs med händerna, inte med ögonen. Ha en meter lina i fickan eller vid tv:n och slå samma knop tills du inte behöver titta. Öva sedan med ögonen stängda, med vänster hand och runt olika saker. När en knop sitter i händerna, gå vidare till nästa.
Lär dig också namnen som används på det fartyg du seglar med, och fråga hellre en gång för mycket. Orden som hör till riggen och däcket förklaras i ordlistan över sjötermer. Knoparna och splitsarna i den här guiden är allmän kunskap. På ett fartyg gäller alltid skepparens och befälets anvisningar, och för klättring och lyft i rigg finns särskilda rutiner som ska följas.
