När höstmörkret faller tidigt över öppet vatten krymper världen till cirkeln runt skutan. Vinden biter i kinderna, däckshuset kastar svaga skuggor och ute i det svarta syns inga skrov, master eller riggar. Det enda vi har att lita till är prickar av ljus som rör sig mot horisonten. Att stå utkik på backen under en nattvakt kräver att du kan tolka dessa ljusprickar direkt i huvudet utan att tveka. Ser du en ensam röd lykta, en stapel av vitt och grönt eller två vita ljus i linje? Svaret avgör inte bara vad det är för fartyg du möter, utan också vart det är på väg och vem av er som ska agera.
Internationella sjövägsregler (COLREG, del C) slår fast att föreskrivna lanternor ska föras från solnedgång till soluppgång, samt under dagtid vid nedsatt sikt som tjocka, dimma eller kraftigt snöfall. Reglerna finns väl sammanställda i Transportstyrelsens föreskrifter om sjövägsregler (öppnas i nytt fönster), och för den som seglar traditionella fartyg är förståelsen av dessa ljus helt avgörande för säkerheten ombord.
Grundprinciperna: sektorer, färger och lanternornas lysvinklar
Hela systemet för lanternföring bygger på en full cirkel om 360 grader runt fartyget. Cirkeln är indelad i bestämda tårtbitar, så kallade sektorer, där varje lanterna har sin givna vinkel och färg. Denna geometri gör att du utifrån vilka ljus du ser omedelbart kan räkna ut åt vilket håll den andra båten rör sig i förhållande till din egen kurs.
De grundläggande gångljusen består av tre huvudtyper:
- Topplanterna (vit): Lyser i en obruten sektor på 225 grader föröver. Den täcker allt från rakt förut och ut till 22,5 grader akter om tvärs på både babords och styrbords sida (vilket motsvarar tio kompass-streck på vardera sidan).
- Sidolanternor (röd och grön): Babords lanterna lyser rött och styrbords lanterna grönt. Vardera sidolanterna täcker en sektor på 112,5 grader, från rakt förut till 22,5 grader akter om tvärs på respektive sida. Tillsammans bildar de samma 225-gradersbåge som topplanternan.
- Akterlanterna (vit): Placeras så nära aktern som möjligt och lyser akterut över en sektor på 135 grader. Dess vinkel tar vid precis där sidolanternorna och topplanternan slutar, det vill säga 22,5 grader akter om tvärs på båda sidor.
När du adderar vinklarna (112,5 + 112,5 + 135) får du exakt 360 grader. Detta innebär att om du befinner dig rakt akterom ett annat fartyg ser du enbart dess vita akterlanterna. Börjar du däremot se en grön eller röd sidolanterna vet du att du har kommit upp på fartygets låring och inte längre är upphinnande ur strikt regelperspektiv.
Seglande kontra maskindrivet: ljuskombinationerna i natten
En av de vanligaste orsakerna till osäkerhet bland nya gastar är skillnaden mellan ett fartyg som går för motor och ett som seglar. Här finns det en grundregel som aldrig får tummas på: ett segelfartyg som går för enbart segel för sina sidolanternor och sin akterlanterna, men det får aldrig föra en vit topplanterna.
Skälet är enkelt. Den vita topplanternan är reserverad för maskindriven fart. Så fort ni startar hjälpmotorn ombord och lägger i växeln, även om alla fockar, klyvare och storsegel står satta och drar, räknas skutan juridiskt som ett maskindrivet fartyg. Då ska topplanternan tändas genast. Detta är tätt sammankopplat med gällande väjningsregler för segelbåtar, eftersom ni i samma sekund som maskinen driver mister er segelbåtsstatus i mötessituationer.
Segelfartyg får dessutom föra två toppmonterade runtlysande lanternor i masttoppen: rött över grönt. Dessa placeras högt och syns på långt håll, vilket är till stor hjälp för handelsflottan på öppna havet. De får dock enbart lysa när fartyget verkligen seglar och får aldrig tändas samtidigt som en vit topplanterna.
När du spanar på maskindrivna fartyg ska du lägga märke till hur många vita topplanternor de visar. Maskindrivna fartyg med en längd av 50 meter eller mer är skyldiga att föra två topplanternor. Den förliga sitter lägre och den aktre sitter högre upp, ofta på en stormast eller navigationsmast längre bak på överbyggnaden. Denna höjdskillnad är utkikens bästa verktyg. De två vita ljusen bildar en enslinje i mörkret. När avståndet i sidled mellan de två vita prickarna minskar, ser du omedelbart att fartyget håller på att gira.
Specialfartyg i mörkret: bogsering, fiske och begränsningar
Ute på traderna möter vi ofta farkoster som utför särskilda arbeten och därför visar fler ljus än de vanliga gångljusen. Att lära sig dessa kombinationer utantill sparar dyrbara minuter under en nattsegling.
Bogserbåtar och släp
Ett bogserande fartyg visar vanliga sidolanternor, men istället för en enkel topplanterna visar det två vita topplanternor lodrätt över varandra. Om släpets längd, räknat från bogserbåtens akter till släpets bakersta del, överstiger 200 meter, visar bogserbåten tre vita topplanternor i en lodrät linje. Dessutom för bogserbåten en gul bogserlanterna placerad rakt ovanför sin vita akterlanterna. Släpet självt för enbart sidolanternor och akterlanterna, aldrig topplanternor. Ser du en bogserbåts sidoljus passera framför stäven måste du därför hålla skarp utkik akterut efter det mörka släpet och dess tross.
Fiskefartyg
Fiskebåtar i arbete visar särskilda runtlysande lanternor lodrätt placerade i masten för att varna om redskap i vattnet. En trålare för grönt ljus över vitt ljus (en bra minnesregel från gamla sjömän är att grön signalerar trålarens slit på botten). Ett fartyg som fiskar med andra redskap än trål, exempelvis garn eller backor, för rött ljus över vitt ljus (rött över vitt, fiskaren kämpar med sitt). När de gör fart genom vattnet visar de även vanliga sidolanternor och akterlanterna.
Ej manöverfärdigt och begränsad manöverförmåga
Ett fartyg som på grund av något haveri inte kan manövrera enligt sjövägsreglerna visar två runtlysande röda lanternor lodrätt över varandra. Fartyg som har begränsad manöverförmåga på grund av sitt arbete, till exempel ett kabelläggningsfartyg eller ett mudderverk, för tre runtlysande lanternor i lodlinje: rött överst, vitt i mitten och rött underst.
Utkikens minnesregler: så avgör du fartygets kurs och risk för kollision
När du står vid relingen i becksvart natt ska du snabbt kunna analysera vad du ser. Några gamla ramsor fungerar utmärkt än idag:
- Rött mot rött och grönt mot grönt, då kan man segla lugnt och skönt. Om du ser mötande fartygs röda lanterna på din babordssida passerar ni babord mot babord med fri väg.
- Ser du både rött och grönt, backa eller gör det skönt. Ser du båda sidolanternorna samtidigt tillsammans med en eller två vita topplanternor mitt emellan, styr fartyget rakt mot dig. Då råder stäv-mot-stäv-situation.
- Grön lanterna visar väg, röd lanterna innebär väj. Om ett maskindrivet fartyg korsar din kurs och visar sin röda sida för dig befinner det sig på din styrbordssida. I en situation mellan två motordrivna fartyg har du då väjningsplikt.
Det säkraste sättet att avgöra om det föreligger risk för kollision är att ta en kompasspejling eller syfta ljuset mot en fast punkt i riggen, exempelvis ett vantspridarfäste eller en vantspännare. Om ljusets bäring inte ändras märkbart medan avståndet minskar, ligger ni på direkt kollisionskurs. Då måste vakthavande befäl omedelbart informeras med tydliga maritima sjötermer, till exempel: ”Vitt och rött ljus tre streck om styrbord, bäringen står stilla”.
Skulle en allvarlig nödsituation uppstå till sjöss i nattmörkret ska larm genast gå via VHF kanal 16 eller telefon 112 till Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC). Men med en vaken utkik, rätt inställda ögon för mörkerseende och god kunskap om lanternornas språk kan du navigera tryggt och läsa havet som en öppen bok, hur svart natten än må vara.
