T/S Sarpen - Simrishamn

Huvudägare av projektet är Polen och övriga länder är projektpartners. Eftersom Sarpen är en ideell förening kan vi inte själva deltaga i projektet utan gör detta i samarbete med Simrishamns Kommun. Någon gång under 2010 blev vi kontaktade av projektledarna och fick frågan om vi kunde ställa våra skolseglingskunskaper till förfogande. Vi tyckte detta lät intressant och ekonomiskt givande för Sarpen, varför vi tackade ja.

Projektet går under namnet MAST vilket står för Maritime education And Sail Training for young people och vänder sig till ungdomar mellan 15 och 25 år.

Sarpens del i projektet innebär tre saker - för det första att vi ska producera en väl fungerande elevhandbok på engelska, som är så allmänt hållen att den kan appliceras på vilken båt som helst. För det andra genomföra en segling för att utbilda "MAST-instruktörer" samt för det tredje ha två seglingar, om vardera 7 dagar, med blandade elevbesättningar per år under 2012 och 2013.

Flera möten ägde rum under 2010 och 2011 i Gdansk för att "knyta ihop" säcken och diskutera med vem man ska segla, vart man ska segla, hur länge, vad det ska vara för typ av utbildning ombord, vilka som ska få följa med osv. Polackerna hade en vision om att ha annan teoretisk undervisning ombord förutom sjömanskap och segling medan vi från Sarpens sida tillbakavisade detta och hävdade att "eleverna" kommer att vara så trötta efter ett par dagar till sjöss, fyllda med nya erfarenheter och arbete, att allt dom vill göra när de mot förmodan är lediga på sin frivakt, är att vila. Vem orkar koncentrera sig på geografi eller psykologi efter 24 timmar på sjön kanske med en nattsegling eller tidigt losskastning kl 5? Har det då också varit regnigt, kallt och blåsigt vill man bara krypa ner i sovsäcken i sin koj för återhämtning till nästa vakt. Den indelning vi har i fyra vakters-system, gör att man sällan är ledig. Man jobbar sina fyra timmar på däck eller i byssan och när man har frivakt innebär det oftast undervisning i terminologi, navigation, knopslagning eller sjömansarbete.

Båtarna i projektet är inte bara olika till utseende och storlek men har också olika förusättningar.

Sarpen och dess ideellt arbetande besättning har sin långa erfarenhet av utbildning ombord.

Brabander ägs av universitetet i Klaipeda och seglar mest med studenter och forskare. Besättningen ombord är avlönad.

General Zaruski ägs av MOSIR i Gdansk och är under total renovering. Här har man ambitioner att köra skolseglingar som på Sarpen men olika viljor drar åt olika håll. Båten skulle varit färdigrenoverad sommaren 2012 för att segla under september samma år. Men dessvärre har den blivit försenad och kommer att vara klar först senare i vinter.

Röret är en gammal postbåt som seglat mellan Nyord och Stege på Mön. Det är en liten öppen träbåt med styrhytt och tar ca 8 passagerare. Den kan riggas med ett segel men varken byssa, toalett eller övernattningsmöjligheter finns ombord.

Sniadecki en tvåmastad polsk segelyacht i stål som är modernt riggad men alldeles för modern och liten för att falla in under begreppet skuta.

Redan från början var det svårt att enas om seglingsplanen samt tider pga ländernas olika sommarlovs- och semesterperioder. Sarpenfolket vill segla under sin semestertid eftersom vi är ideellt arbetande och då är lediga från våra ordinarie jobb medan de övriga inte vill segla under sin semester. För 2012 enades vi dock om två tillfällen 11-17 juni samt 21-27 augusti vilket inte visade sig vara helt lyckat pga att sommarlovet inte börjat än den 11 juni samt det faktum att skolan börjat före 21 augusti. Trots detta beslutade vi oss att köra eftersom Sarpen inte är ansvarig för att hitta någon elevbesättning utan endast genomföra seglingarna. Från Sveriges del är det fritidsförvaltningen i Kalmar kommun som förser projektet med ungdomar. Hittills har vi bara seglat med skolungdomar.

Under 2011 var vi först nere i Gdansk i maj och seglade en dag med Brabander, Sniadecki samt en inlånad galeas vid namn Bryscha. En heldag till Hel tur och retur där det gavs möjlighet att byta båt efter halva dagen. Jag hade åkt till Gdansk med sarpeninstruktörerna Sara och Rasmus Eriksson. Jag startade dagen med Bryscha och avslutade med Brabander och ungdomarna gjorde tvärt om. Ombord på Bryscha hade vi en liten säkerhetsgenomgång men fick vänta en timme på losskastning pga att kaptenen låg på ett närliggande hotell och sov ruset av sig. Verkade förtroendeingivande! Bästemannen som hade genomgång med oss gastar skulle nog skoja till det och dra ut "äldste" kvinnan ombord på peket för att beskåda Chopins syrra i brons som hängde galjonsfigur framme i fören. Vig som en panter hängde jag med ut i hajnätet och han blev nog ganska besviken på att jag inte hade några problem med detta. På denna gamla skuta fick vi hjälpa till med lite av varje. Bästemannen förklarade så gott han kunde på sin knaggliga engelska och när han ställt mig till rors ett par timmar kom gitarren fram och han sjöng lite polska seglarshanties i den soliga men kalla vårdagen. Härligt. Framme på Hel gick jag en lång promenad och sedan seglade jag tillbaka med Brabander där det inte hände så mycket eftersom vi inte fick hjälpa till med någonting alls utan snarare hålla oss ur vägen för den hårt arbetande huvudbesättningen. Kändes som att åka färja och jag började tvivla på deras delaktighet i projektet. Båten är dock i fint skick med 2, 3 eller 4-bäddshytter, toa samt dusch.

I juli 2011 genomförde vi en instruktörssegling à la Sarpenmodell., Vi seglade i tre dagar och startade dag ett i dimma och stiltje varför vi bara hamnade i Skillinge. Ombord var blandad besättning från Polen, Litauen, Tyskland och Sverige.

Under september 2011 höll Simrishamns kommun MAST-möte i Simrishamn. Seglingarna för 2012 beslutades, den del av elevhandboken som var klar utvärderades och vi hann också med rundtur på Österlen, visning av sjöfartsmuseet Hoppet, samt studiebesök ombord de tre skutorna Hoppet, Klara-Marie och Sarpen.

I december 2011 sjösattes General Zaruski i Gdansk. Anders Berg representerade föreningen vid det tillfället.

Vintern förflöt med arbete ombord och reparation som delvis kunde göras med dessa EU-pengar. I april stod Vordingborg kommun för mötesarrangemang och vi bodde på Praestekilde hotell på Mön. Vi diskuterade fortsatta seglingsprogram, budgetutfall mm samt fick en tur med Röret från Stege till Nyord där vi gick på rundvandring samt åt middag innan vi kördes tillbaka. Solen strålade men havet var kallt så det bet i kinderna. Inga segel var klara så det blev motorgång.

I juni hade vi årets första segling som gick till Klintholm på Mön. Anledningen att vi seglade hit var att vi skulle segla en dagstur här med Brabander och Röret. På vägen dit besöktes Hasle på Bornholm första natten och Falsterbokanalen den andra. På grund av jobbet blev jag tvungen att mönstra av i Klintholm efter halva tiden och ta tåget hem. Ungdomar från Kalmar mönstrade också av här.

Segling nr två har precis avslutats dvs 27 augusti. På- och avmönstring blev till slut Simrishamn vilket är mest praktiskt för vår del. Vi mönstrade på ungdomar från Kalmar och Simrishamn. Färden gick via Hanö till Karlskrona där vi mötte upp med Brabander och fick ett gäng litauer ombord. Brabander seglade raka vägen till Kalmar medan vi gjorde ett nattstopp i Bergkvara med guidad tur på det lilla fina sjöfartsmuseet under morgonen. En dag ägnades åt segling med skolungdomar från Kalmar. Vi seglade då 8 timmar i Kalmarsund och seglade bland annat under Ölandsbron. Ny besättning ombord i Kalmar för två dagars segling ner till Karlskrona - via Sandhamn för avmönstring av polacker och litauer. Därefter hade vi en nätt liten grupp från Kalmar kvar samt en grabb som stannat hela veckan. Det roliga med denne grabb var att han redan efter en halvtimme från losskastning i Simrishamn blev sjösjuk och ville stiga av båten. Detta här var det värsta han varit med om. Han hängde över låringen i säkert fyra timmar på väg mot Hanö. Inget hjälpte - varken mat, prat eller förslag om att t ex styra. Plötsligt bjöd en polare honom på några Pringles och vips blev han bättre. Väl framme på Hanö var han redan bättre och hängde med iland. Killen växte och växte i sin uppgift till sjöss för varje dag som gick och när det var dags för avmönstring i Kalmar frågade han om han inte kunde få följa med hela turen. Det var ok för såväl föräldrar som lärare och han visade hela tiden stort allvar och intresse för sin uppgift. Sista dagarna var det han som instruerade alla på att klättra på peket, hur man styr osv. Hela tiden frågade han om jag behövde hjälp med något. Härligt att det just var han - som ju mått så tjyvis i början - som blev den som visade sig vara en av de mest intresserade. Honom hoppas vi på i framtiden som instruktör. Under söndagen färdades vi via Almöbron och inomskärs bort mot Hanö och Hörvik som slutdestination innan vi återvände till Simrishamn måndag em. En härlig vecka med mycket sol och ett par riktigt fartfyllda seglingsdagar. Lite minus att behöva byta ut elevbesättningen så pass många gånger - de behöver vara ombord 5-7 dagar för att bli "självgående". Detta ska vi ta med till nästa möte som blir i Gdansk i slutet av september, då vi ska träffas för att lina upp seglingarna 2013.

Att vi på Sarpen är på rätt spår vad gäller vår utbildningssegling och hela vårt skolseglingskoncept vittnar många av de svar om som vi fick in via vår utvärderingslapp där elevbesättningen omnämner bl a

OBS! Är det någon av bogsvalls läsare (eller deras barn eller barnbarn) som skulle vara intresserad av att helt kostnadsfritt deltaga i nästa års MAST-seglingar så går det bra att höra av sig till mig på sos_christine@hotmail.com eller någon annan i Sarpens styrelse. Ingen som helst vana behövs för att segla med. Skulle man däremot ha segling alt skutseglingsvana - har man dessutom möjlighet att få kunna segla som MAST-instruktör

MAST - Maritime education And Sail Training for young people

MAST - ett EU-projekt för ungdomar


	Uppdaterad: 2018-04-03