Vaktschema

På Sarpen används ett gammalt vaktschema. Anledningen till att vi har ett vaktschema är att det underlättar för alla när man bor tätt in på varandra under en till två veckor. Eftersom schemat är fastställt kommer alla att kunna se vad de skall göra och när det finns tid för vila. Besättningen är indelad i två vakter barbords och styrbords. De två vakterna är i sin tur indelade i två kvarter, alltså är besättningen indelad i totalt fyra kvarter. Alla vakter är fyra timmar förutom plattvakterna som är tvåtimmarspass. Anledning till plattvakternas kortare läng är att man på så vis får förskjutning i schemat. När en vakt är i tjänst har det ena kvarteret däcksvakt och det andra byssatjänst. Byssatjänsten består av att laga mat, diska och städa. Däcksvakten har olika uppgifter så som utkik, rorgängar och navigationsbiträde. Utkiken håller koll på andra båter och letar efter bojar och prickar. Rorgängeren styr fartyget på den kompasskurs som han eller hon fått angiven. Navigationsbiträdes uppgift är att hjälpa den ur nyckelbesättningen som är ansvarig för fartygets framförande med navigation och samtidigt lära sig att navigera genom att ta ut positioner och lägga ut nya kurser. Det finns dessutom en glasvakt som förutom att han eller hon håller reda på tiden och slår glas även hjälper utkiken.

Vaktindelning:

Understrykna skeppsnummer är kvartersförmän.
Nyckelbesättningen har skeppsnummer: 1, 2, 3, 4, 5, 6

Glas:

För att hålla reda på tiden använde man förr i tiden ett timglas som innehöll sand. Timglaset var kalibrerat så att det tog sanden 30 minuter att rinna genom glaset. Varje gång sanden runnit igenom timglaset markerade man det på skeppet genom att slå på skeppsklockan. Man började med ett slag och ökade sedan varje gång timglaset vändes. Alla på skeppet kunde på så vis veta vad tiden var och när det var dags för vaktavlösning.

Exempel på vaktgång:

Första siffran i tabellcellerna visar vilket kvarter som har däcksvakt. Andra siffran i respektive cell visar vilket kvarter som har byssavakt.